Can we climb this mountain?
Can we climb this mountain, I don't know !
När jag såg lindas inlägg blev jag faktiskt lite inspirerad.
Eftersom jag är ganska bra på att tänka positivt och fortsätta fast något känns svårt vill jag dela med mig av mina tankar kring detta. Jag har gått igenom mycket - god knows what, men jag lär mig att man måste tänka positivt och se framåt även om man inte alltid vill. Men vem har inte gått igenom mycket?
Nu menar jag inte bara gymnasiet utan också skolrestultat, vänner och pojkvänner m.m.
Ibland blir saker inte riktigt som man tänkt sig, kanske har man haft för höga förväntningar, krav eller gick allt bara åt skogen? Nycken till att bli nöjd för mig är att sänka kraven, sänka förväntningarna och göra det bästa av vad man redan har. På så sätt blir allt bättre än förväntat. Jag är inget geni, men vem har stört sig på det?
Jag är inte heller inte vackrast, intelligentast eller snällast.
Men jag vet att alla har förutsättningar att göra vad de vill, om de vill. Så om du är missnöjd med ditt betyg eller ditt gymnasieval, gör det du vill att du ska göra. Byt gymnasium, eller ge det en chans, ingen mer än du vet vad som är rätt för dig. Eller är du missnöjd med ditt betyg, kämpa gör det bättre nästa gång.
Visst ska man ha krav och förväntningar men det jag menar att inte sätta dem så högt från början, utan höj ribban allt eftersom. Har du vänner som alltid sviker, skit i dem.
Om de är dåliga vänner är de inte värda din uppmärksamhet, men tänk på att ingen människa felfri så kanske, kanske är det värt en andra chans? Är pojkvännen/flickvännen ett svin, dumpa honom/henne och skaffa en ny och om inte det lev ett roligt singelliv! Ta emot råd, tips och vägledning men låt ingen bestämma åt dig! // Anna
tack, jag behövde dina kloka ord.
Jag misstänkte det.